Träffpunktens historia

Träffpunktens historia

Den 30 juli 1931 kallade den som skulle bli föreningens första ordförande till ett första protokollfört möte. I detta protokoll står att man enhälligt beslutade att bilda en byggnadsförening, vars ändamål skulle bli ”att genom byggande av hus eller på annat lämpligt sätt tillhandahålla lämpliga samlingslokaler för inom församlingen befintliga föreningar eller sällskap”. Namnet beslutades till Byggnadsföreningen Fram och man bildade en styrelse. Men nu behövde man pengar och en tomt.

1932 godtogs Björsäters arbetarekommuns tecknande av 150 aktier i byggnadsföreningen.

1933 skrevs kontrakt om hyra av festplats i Torpängen. Föreningen köpte dansbanan från Bersbo byggnadsförening och man anordnade ett antal danser under sex somrar. 

1934 samlades man för att diskutera tomtläget. Ingen bonde vågade släppa en tomt till ett Folkets hus, det räknades som en socialistisk byggnad och ”borde med alla medel förhindras”. Men man kom på att bygga på kyrkans jord, eftersom man kunde skaffa majoritet i kyrkostämman. Där fanns också stort motstånd, men efter fem stämmor gav kyrkan med sig.

1935 skrevs kontrakt för hyra av tomt i pastoratet, men en paragraf angav att där inte fick anordnas danser eller annan offentlig möteslokal och inte heller utskänkas öl eller andra alkoholhaltiga drycker. För att få bort denna paragraf fick man gå ända till kungliga majestätet. 

1936 ville de lokala bankerna inte låna ut pengar till bygget, men LO lånade ut 8000 kr och tio styrelsemedlemmar gick i borgen. Syföreningen skänkte också 300-400 kr per år. Nu behövde man få in anbud så man kan börja bygga, det skulle vara färdigt i oktober samma år. Billigaste anbudet som också antogs var 17 180 kr. Byggfirman gick dock i konkurs under hösten och föreningen själva skulle göra huset färdigt. Folkets hus invigdes omålat och utan el den 5 december. Biografen kom igång tidigt och många föreningar hyrde lokalen. Här fanns även bibliotek, sjuk- och begravningskassan och en teatergrupp spelade sina föreställningar i Folkets hus.

1938 färdigställdes vaktmästarbostaden och den nyanställda och nygifta vaktmästaren med fru flyttade in och huset målades.  

På de många danser som anordnades var det i snitt 350 personer och på en nyårsbal kom 600 personer. Många stora orkestrar spelade, man hyrde även ut lokalen till privata fester och använde den som vallokal.

1952 förhandlade styrelsen med stiftsnämnden om inköp av tomten, men saken slutfördes inte.

1954 beslutades på förslag av styrelsen om inköpet av Folkets hus-tomten.

1959-60 byggdes huset om och man installerade toaletter inomhus, kostnaden för detta var drygt 7000 kr. Ombyggnationen gav ett rejält uppsving på uthyrningen. Kommunen bidrog också med 700 kr per år.

1967 konstaterades att man gått med förlust och det var inte längre möjligt att driva föreningen. Folkets hus under dåvarande former tillstyrkte försäljning. Man bad kommunen köpa, hyra eller sälja till industri eller liknande. Ordföranden lade själv ut för att täcka förlusterna under tre års tid.

2005 konstaterade man ännu en gång att föreningen inte gick att driva utan kommunala bidrag. Fyra föreningar - Björsäters sportklubb, byalaget, hembygdsföreningen och Björsäters PRO bildade en arbetsgrupp för att försöka rädda föreningen och byggnaden. Förlusterna uppgick till 300 000 kr. Kommunen köpte sig fri från borgensåtaganden för 100 000 kr. Åtvidabergs sparbank lånade ut 100 000 kr ränte- och amorteringsfritt och skulle efterskänka summan om man inom tre år kunde visa att man åter gick med vinst. Nu saknades de sista 100 000 kr och många invånare köpte andelar i föreningen för att täcka upp för detta. Man bildade en ny styrelse och bad befolkningen rösta om ett nytt namn och valde Träffpunkten som vinnande bidrag. Idag är Träffpunkten en ideell ekonomisk förening, ett antal invånare har fortfarande andelar och man får in en hel del intäkter årligen från medlemsavgifter.